torsdag 13 juni 2013

Cinnabon

Detta är världens godaste kanelbulle - eller snarare CINNABON. Ursprungsreceptet kommer från sockerrus och sweetapolita men jag har ändrat det lite så att det passar mig - inte fullt så söt och mildare i smaken. Den är kladdig, saftig och himmelsk att äta. Tänk er en en fluffig oversized kanelbulle med en massa fyllning med kanel och en hint av bränd kolaaktig smak, med en mjuk vaniljfrosting (snarlik den som används till cupcakes) som av värmen är lagom sörjig och som runnit ner och beblandat sig med fyllningen. Omöjligt att äta den utan att vara tvungen att slicka på fingrarna efteråt.


CINNABONS
Deg
3 paket jäst (150 g färskjäst)
2.5 dl mjölk
1.5 dl socker
1 tsk salt
2 ägg
9.75 dl vetemjöl
80 g smör

Fyllning
150 g smör
150 g farinsocker
3 msk kanel

Topping
125 g smör rumsvarmt
125 g cream cheese
4 dl florsocker
några droppar vaniljarom/vaniljpulver


Deg: Smula sönder jästen i en bunke. Värm mjölken till 37 grader och häll över jästen. Rör runt tills jästen lösts upp. Häll i sockret, salt och ägg och vispa runt. Blanda i mjölet. Blanda i det rumsvarma smöret och knåda en stund. Låt jäsa ca 1 timme.

Fyllning: Lägg smör och farinsocker tillsammans med kanel i en bunke och blanda samman till en smet.

Topping: Lägg smör, cream cheese, florsocker och vanilj i en bunke. Vispa samman. Om röran är för tjock så ställ in den i micron någon sekund så att den blir lite lösare.

Knåda ihop degen på ett mjölat bord och kavla ut till ca 40x37 cm rektangel. Bred på fyllningen och rulla ihop degen. Skär i ca  3.5 cm breda bitar. Blir ca 14 stycken. Lägg dem på på två plåtar. Låt jäsa ca 30 min. In i ugnen på 200 grader i ca 10 min. Var försiktig att inte överbaka dem - de blir väldigt lätt torra - direkt ifrån ugnen häll över toppingen.

Bullen är godast nybakad. För att behålla den nybakade gosigheten så frys in dem så snabbt som möjligt - om det blir några över det vill säga. Den är är fantastiskt god så det är svårt att sluta äta dem. Även efter man lyckats spara några och lagt dem i frysen så kan man inte sluta tänka på dem förrän de alla är uppätna, och man börjar planera för nästa ursäkt för att få baka dem :-)


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar